Matteord

En ekvation där den obekanta står i kvadrat, till exempel x² + 3x = 10.

Exempel: x² + 3x = 10 är en andragradsekvation.

Storleken på en yta.

Exempel: En rektangels area mäts i kvadratenheter.

Talet som multipliceras i en potens. I 2³ är basen 2.

Exempel: I 2³ är 2 potensens bas.

Bottenytan i en kropp, som volymen räknas från.

Exempel: I ett tält är gaveln basytan.

Hela och en bråkdel i samma tal, till exempel 3 2/5.

Exempel: 3 och 2/5 är skrivet i blandad form.

Skriva en faktor som alla termer har en gång, framför en parentes: 6x + 9 = 3(2x + 3).

Exempel: Vi kan bryta ut 3 ur 6x + 9 och få 3(2x + 3).

Ett tal skrivet som en kvot med bråkstreck.

Exempel: Talet 3/4 är skrivet som ett bråk.

Plan för inkomster och utgifter.

Exempel: En budget hjälper dig att planera vad pengarna ska räcka till.

En del av en cirkel mellan två radier, som en tårtbit.

Exempel: En pizzabit har formen av en cirkelsektor.

Ett sätt att skriva tal med decimaltecken.

Exempel: Bråket 1/2 skrivs 0,5 i decimalform.

Ett tal med decimaler efter kommat, till exempel 2,5.

Exempel: 0,75 är ett decimaltal.

Sträcka genom cirkelns mitt mellan två punkter på kanten.

Exempel: En cirkels diameter är dubbelt så lång som dess radie.

Resultatet av en subtraktion.

Exempel: När vi räknar 9 − 5 får vi en differens på 4.

En dag och en natt, 24 timmar.

Exempel: 24 timmar är ett dygn.

Likhet som innehåller ett eller flera obekanta tal.

Exempel: x + 3 = 7 är en ekvation.

Två eller flera ekvationer som ska stämma samtidigt.

Exempel: x + y = 5 och x − y = 1 bildar ett ekvationssystem.

Den lilla siffran i en potens. Den visar hur många gånger basen står som faktor.

Exempel: I 2³ är 3 potensens exponent.

Ett tal som multipliceras. I 4 · 5 är 4 och 5 faktorer.

Exempel: I 4 · 5 är talet 4 en faktor.

Skriva ett uttryck som en produkt av faktorer.

Exempel: Att skriva x² + 3x som x(x + 3) är att faktorisera.

En regel som är skriven med bokstäver, till exempel A = b · h.

Exempel: A = b · h är en formel för en rektangels area.

En tabell som visar hur många gånger varje värde förekommer.

Exempel: En tabell med antal för varje värde är en frekvenstabell.

En regel som ger precis ett värde för varje tal man sätter in.

Exempel: f(x) = 3x − 2 är en funktion.

Skriva ett uttryck kortare utan att ändra vad det är värt.

Exempel: Vi kan förenkla 2x + 3x till 5x.

Jämförelse mellan storheter genom en kvot.

Exempel: Två röda och tre blå kulor ger ett förhållande på 2:3.

Dela både det över och under bråkstrecket med samma sak.

Exempel: Vi kan förkorta 6/8 till 3/4.

Det nya värdet delat med det gamla. Över 1 är en ökning, under 1 en minskning.

Exempel: Från 80 till 100 är förändringsfaktor 1,25.

Samma nämnare i två bråk, så att bitarna blir lika stora.

Exempel: 12 är en gemensam nämnare för 1/3 och 1/4.

Ett verktyg för att mäta vinklar i grader.

Exempel: Vi mäter vinkeln med en gradskiva.

Ett tal skrivet som a · 10ⁿ, där a är minst 1 och mindre än 10.

Exempel: 9,1 · 10⁴ är skrivet i grundpotensform.

Ett tal utan decimaler och utan bråk, till exempel −2, 0 och 5.

Exempel: Talet 5 är ett heltal, men 2,5 är det inte.

En av hundra lika stora delar. En hundradel är 0,01.

Exempel: 0,35 är trettiofem hundradel.

Den längsta sidan i en rätvinklig triangel, mitt emot den räta vinkeln.

Exempel: I en rätvinklig triangel är c hypotenusa.

Ett tal gånger sig självt. x² = x · x.

Exempel: x² läses x i kvadrat.

Bråket med täljare och nämnare bytta. Talet gånger det inverterade talet blir 1.

Exempel: 5/2 är det inverterat tal till 2/5.

Pris per gemensam enhet för att jämföra varor.

Exempel: Pris per kilo är ett jämförpris.

Heltal som är delbart med 2.

Exempel: Talet 8 är ett jämnt tal.

En av de två sidorna vid den räta vinkeln i en rätvinklig triangel.

Exempel: Sidorna a och b kallas katet.

En helt rund kropp, som en boll.

Exempel: En fotboll har formen av ett klot.

Talfaktor framför en variabel.

Exempel: I uttrycket 5x är 5 en koefficient.

(a + b)(a − b) = a² − b². Mittentermerna tar ut varandra.

Exempel: Med konjugatregeln blir (x + 4)(x − 4) = x² − 16.

Värde som inte ändras i ett visst sammanhang.

Exempel: I uttrycket 2x + 7 är 7 en konstant.

Det tal som gånger sig självt blir talet. Roten ur 9 är 3, eftersom 3 · 3 = 9.

Exempel: Eftersom 3 · 3 = 9 är 3 en kvadratrot ur 9.

(a + b)² = a² + 2ab + b². Första i kvadrat, dubbla produkten, sista i kvadrat.

Exempel: Med kvadreringsregeln blir (x + 3)² = x² + 6x + 9.

Tre månader, en fjärdedel av ett år.

Exempel: Januari, februari och mars är ett kvartal.

Resultatet av en division.

Exempel: När vi räknar 12 / 3 får vi en kvot på 4.

En sida av en likhet. Vänster led står till vänster om likhetstecknet och höger led till höger.

Exempel: I 2x + 1 = 7 står 2x + 1 i vänster led.

Tecknet =. Det betyder att båda sidor är lika mycket värda.

Exempel: I 3 + 4 = 7 står ett likhetstecken mellan 3 + 4 och 7.

Skriva om en formel så att en bokstav står ensam på ena sidan.

Exempel: Vi kan lösa ut h ur A = b · h och få h = A / b.

Ett tal som gör ekvationen sann.

Exempel: Talet 4 är en lösning till ekvationen x + 3 = 7.

Ett mått i köket: 15 ml.

Exempel: 3 matsked är 45 ml.

Sträckan delat med tiden.

Exempel: 216 km på 3 timmar ger medelhastigheten 72 km/h.

Vinkeln mellan två radier, med spetsen i cirkelns mitt.

Exempel: En pizzabit av tolv har medelpunktsvinkeln 30°.

Summan av värden delad med antalet värden.

Exempel: Talen 2, 4 och 9 har ett medelvärde på 5.

Mittenvärdet i en storleksordnad lista.

Exempel: Talen 2, 4 och 9 har en median på 4.

Plus och minus tar ut varandra. Gånger och delat med tar ut varandra.

Exempel: För att ta bort + 5 använder vi motsatt räknesätt och räknar − 5.

Multiplicera talet framför en parentes med varje term inuti.

Exempel: Vi multiplicera in 3 i 3(x + 2) och får 3x + 6.

Tal som följer en regel, till exempel 3, 6, 9, 12. Det kallas också en talföljd.

Exempel: 3, 6, 9, 12 är ett mönster där talen ökar med 3.

Ett tal som är mindre än noll.

Exempel: −5 är ett negativt tal.

Om en produkt är 0 är någon av faktorerna 0.

Exempel: Enligt nollregeln är x − 2 = 0 eller x + 5 = 0 när (x − 2)(x + 5) = 0.

Talet under bråkstrecket.

Exempel: I bråket 3/4 är 4 en nämnare.

Ett tal som vi inte vet än. Vi skriver det ofta med en bokstav, till exempel x.

Exempel: I x + 3 = 7 är x ett obekant tal.

Två uttryck som jämförs med < eller > i stället för =.

Exempel: x + 2 > 5 är en olikhet.

Längden runt en figur.

Exempel: Summan av en rektangels sidlängder är dess omkrets.

En fyrhörning där motstående sidor är parallella.

Exempel: En rektangel som tryckts snett blir ett parallellogram.

Tecknen ( ) som håller ihop det som står inuti.

Exempel: I 2(x + 4) står x + 4 inom en parentes.

Ett kort sätt att skriva samma tal gånger sig självt: 2³ = 2 · 2 · 2.

Exempel: 2³ är en potens med basen 2.

Början på en enhet som säger hur stor den är, som kilo eller milli.

Exempel: Kilo i kilometer är ett prefix.

Kostnaden för en vara eller tjänst.

Exempel: En smörgås har ett pris på 25 kronor.

En kropp med två lika bottnar och raka sidor. Volymen är basytan gånger längden.

Exempel: Ett tält med triangelformad gavel är ett prisma.

Hundradel.

Exempel: En procent av 100 kronor är en krona.

Skillnaden mellan två procentsatser.

Exempel: Från 20 % till 30 % är en ökning med tio procentenhet.

Resultatet av en multiplikation.

Exempel: När vi räknar 3 × 4 får vi en produkt på 12.

Samband där kvoten mellan storheterna är konstant.

Exempel: Ett fast kilopris ger proportionalitet mellan vikt och pris.

Minskning av ett ordinarie pris.

Exempel: En rabatt på 10 kronor sänker priset från 50 till 40 kronor.

Avstånd från cirkelns mitt till dess kant.

Exempel: En sträcka från cirkelns mitt till kanten är en radie.

Mått på hur trolig en händelse är.

Exempel: Krona med ett rättvist mynt har en sannolikhet på 1/2.

Två vinklar bredvid varandra på en rak linje. Tillsammans är de 180°.

Exempel: 140° är sidovinkel till 40°.

Hur mycket en bild eller karta är förminskad eller förstorad.

Exempel: På en karta i skala 1:1000 är 1 cm lika med 10 m.

Svaret när man subtraherar. Skillnaden mellan 9 och 5 är 4.

Exempel: Mellan 9 och 5 är skillnad 4.

Ett år med 366 dagar, då februari har 29 dagar.

Exempel: 2024 hade 29 februari. Det var ett skottår.

Resultatet av en addition.

Exempel: När vi räknar 3 + 4 får vi en summa på 7.

En del av ett uttryck som står mellan plus- och minustecken. I 3x + 5 är 3x och 5 termer.

Exempel: I 3x + 5 är 3x en term.

En av tio lika stora delar. En tiondel är 0,1.

Exempel: 0,7 är sju tiondel.

Det värde som förekommer flest gånger.

Exempel: I listan 2, 2, 3, 5 är 2 ett typvärde.

Talet ovanför bråkstrecket.

Exempel: I bråket 3/4 är 3 en täljare.

Heltal som inte är delbart med 2.

Exempel: Talet 7 är ett udda tal.

Ett möjligt resultat av ett slumpförsök.

Exempel: En sexa är ett möjligt utfall när en vanlig tärning kastas.

Tal och symboler som beskriver ett värde.

Exempel: 2x + 3 är ett algebraiskt uttryck.

Symbol som representerar ett tal som kan variera.

Exempel: I uttrycket x + 3 är x en variabel.

Skillnaden mellan största och minsta värdet.

Exempel: Talen 2, 4 och 9 har en variationsbredd på 7.

Vinklar mitt emot varandra när två linjer korsas. De är lika stora.

Exempel: Vinkeln mitt emot 40° är en vertikalvinkel.

Hur mycket två strålar med gemensam startpunkt skiljer sig i riktning.

Exempel: Ett hörn i en kvadrat har en rät vinkel.

Hur mycket utrymme en kropp tar.

Exempel: Ett rätblocks volym mäts i kubikenheter.

Pengar tillbaka efter att du betalat för mycket.

Exempel: Du betalar 50 kronor för något som kostar 35 och får 15 kronor i växel.

Ungefärlig beräkning med enklare tal.

Exempel: Vi avrundar 19 + 32 till 20 + 30 för en överslagsräkning.